En hållbar dröm

Gruppmedlemmar: Ansela, Emmy, Jack, Lina och Lovisa.

Matproduktion – Hur kan man med hjälp av odling göra en kommunen mer eller mindre självförsörjande? Skulle människor kunna leva sitt liv utan att någonsin lämna kommunen?

För att kommunen ska kunna bli mer självförsörjande vill vi skapa ett nytt system för matproduktion. Kommunen kan odla olika sädesslag, rotfrukter och med hjälp av växthus kan vi även producera tomater samt andra växter som kräver varmare odlingszoner.

För att skapa ett hållbart jordbruk vill vi ta fram ett kretslopp med så lite påverkan på miljön som möjligt. Till att börja med vill vi satsa på mejeriproduktionen. Köttproduktionen är svår att sluta i ett kretslopp medan mejeriproduktionen enkelt går att sätta in i ett kretslopp genom att utnyttja kossornas mjölk i största möjliga mån fram till den dagen då kossan ska till slakteriet. Genom detta behåller vi de öppna landskapen och främjar mångfalden. Dessutom ska lagårdarna moderniseras med ko-tvättar och mjölkmaskiner.

För att öka kvalitén på maten vi odlar vill vi förbjuda konstgödsel som försämrar näringsinnehållet och urlakar våra jordar på viktiga näringsämnen. Genom att förbjuda konstgödsel kan vi även sätta in den animaliska avföringen från djurindustrin i vårt kretslopp. För att bibehålla bra jordar i kommunen växelbrukar vi åkrarna där säsongsvaror blir billigare i matbutikerna jämfört med varor som inte är i säsong.

Idag har vi även stora problem med att våra pollinerare blir allt färre. Vår lösning på problemet blir därför att varje hus i Norrtälje har bikupor som sköts av kommunen. Biodlare i kommunen ska få ett litet bidrag för att de bevara våra pollinerare.

För att få kommunen mer självförsörjande vill vi bygga växthus runt om i kommunen. En person kräver cirka 1,1 hektar av odling för att kunna bli självförsörjande med den levnadsstandarden som vi har i Sverige. I kommunen bor cirka 59 500 invånare och detta betyder att det skulle krävas 65 450 hektar odlingsmark. För att vi ska kunna försörja alla invånare med mat vill vi därför bygga våningsväxthus för att ta vara på markytan på bästa möjliga sätt. Om vi säger att ett växthus är 150 kvadratmeter och om vi bygger den med tio våningar får vi hela 1500 kvadratmeter odling. Genom att använda den marken vi har idag tillsammans med dessa växthus kan vi bli mer självförsörjande. Men tanke på att vi tar bort köttproduktionen får vi odlingsmark som vi kan använda till mat istället för kraftfoder till kor. Dessutom bör varje hustak ha ett grönområde på taket för att låta privatpersoner odla egna grönsaker i längsta möjliga mån.

Tillverkning – Hur kan man med hjälp av tillverkning göra en kommunen mer eller mindre självförsörjande? Skulle människor kunna leva sitt liv utan att någonsin lämna kommunen?

Om man kollar på mat-aspekterna så har Norrtälje kommun många förutsättningar och det finns många bönder och gårdar runt kommunen. Vi har i nuläget t.ex. egen närproducerad mjölk-Roslagsmjölk, närproducerade ägg- Roslagsägg och andra slags mejeriprodukter. Djuren har också fått ta egna beslut som på t.ex. Billingegård där korna mjölkas när de vill. De har en maskin som korna går in i och om de behöver mjölkas så gör maskinen det, men om de redan har mjölkats så får kossan gå ut.

Billingegårds mjölk säljs på ICA flygfyren och säljs i glasförpackningar som kunderna tar med sig nästa gång de köper mjölk. Detta är ett väldigt miljövänligt sett att handla och producera med, då man kan återanvända glasflaskorna väldigt länge.

Däremot roslagsmjölken som Väddö gårdarna producerar säljs i pappkartonger. Dessutom så fraktas mjölken först med färja till Åland för att förpackas vilket är väldigt onödigt och släpper ut väldigt mycket onödiga avgaser i Östersjön. Väddö gårdarna kanske ska satsa som Billinge på att använda glasflaskor som kan återanvändas. Annars skulle man kunna packa mjölken redan här i kommunen då det är väldigt onödigt att transportera den till Åland för att förpacka den. De lurar nästan folket med att säga att det är närproducerat då det måste fraktas en lång bit bara för att förpackas vilket den lika gärna skulle kunna göra här i kommunen.

Vi tycker att Norrtälje kommun i framtiden borde satsa på att bygga en industri som kan packa Roslagsmjölken, yoghurten och grädden. Då skulle Roslagsäggen också kunna packas där och dessutom så skulle gårdarna kunna satsa på att tillverka mer närproducerade mejeriprodukter som tillexempel smör. Ifall Norrtälje kommun skulle införskaffa detta så skulle affärerna kunna sluta köpa in andra märken som producerar mejeriprodukter då vi i framtiden borde satsa på att producera alla våra mejeriprodukter samt köttprodukter i kommunen.

När man tänker på bilar och andra fordon i kommunen så är det lite svårt att utbryta olika metaller som behövs till en bil. Vissa metaller finns inte ens i Sverige och det blir många transporter för att få hit metallen. Vi tycker att Norrtälje kommun i framtiden bord komma med en ny slags bil som är gjort av återanvänd plåt från till exempel gamla plåttak, från bilskroten eller från äldre metallskjul.

För att ta upp de miljögifter som finns i kommunen kan man investera i smarta trädrutor som slukar miljögifter. Vi tror att träd kan vara lösningen på storstädernas miljöproblem. Man kan utveckla smarta träd i form av fristående rutor som består av mossa och lavar som absorberar miljögifter och uppskattas ha samma miljöfördelar som ungefär 300 träd har tillsammans. Dessa rutor tar betydligt mindre plats än 300 träd men man kan även odla fler träd runtom i staden då det både är bra för miljön och ser trevligt ut.

Återvinning – Hur kan man med hjälp av återvinning göra en kommunen mer eller mindre självförsörjande? Skulle människor kunna leva sitt liv utan att någonsin lämna kommunen?

Alla hushåll borde ha någon slags återvinning hemma hos sig, där de separerar pantflaskor, glasflaskor, konservburkar, plast, batterier och papper.  Sopbilen som går på el skulle kunna hämta upp de sorterade föremålen och föra de till en återvinningsstation. Genom att sortera kan farliga ämnen tas om hand på ett säkert sätt där med skydda människor och miljö. När man återvinner kan de också bli nya produkter , vi sparar energi genom att använda materialen flera gånger till exempel plåten till bilarna, kläder som inte är trasiga lämnas in till second-hand affärer och gammalt papper.

Den sista stationen för alla sopor är avfallsförbränning. Vid avfallsförbränningen återvinns energin i avfallet. Det avfallen som har förbränts kan producera värme och el till olika hushåll. Matavfallet används för produktionen av biogas.

Mycket av maten från affärer, caféer och restauranger slängs i onödan på grund av korta datum eller försämrad kvalité. I kommunen bör det finnas en affär och en cafeteria där all den maten används istället för att slänga. Affärer och cafeterian riktar sig till dem som har det svårare ekonomiskt och till de som har försämrad levnadsstandard. Kompostering och andra matavfall bör gå till moderna anläggningar där man kan utvinna biogas ur den slängda maten. I matbutikerna ska det inte finnas några plastpåsar. Istället används papperspåsar och alla färska matvaror säljs i lösvikt.

Vattenförsörjning – Hur ska vattenförsörjningen och avloppet hanteras på ett miljövänligt sätt?

Vi i Norrtälje får vårat vatten från Mälaren som ligger i Stockholm. Men vi skulle kunna ta dricksvatten från Erken som ligger i Norrtälje kommun för att inte transportera vattnet onödigt långt. När vi har en sjö som vi kan ta upp dricksvatten ifrån till bostäderna osv i Norrtäljes kommun.

I varje hushåll finns det minst 1 toalett men det är också vanligt att man har fler. Varje toalett använder just nu rent dricksvatten vilket är väldigt onödigt och dumt. Det skulle vara mycket bättre för miljön att återanvända vattnet. Ett alternativ är att man kan återanvända vattnet från handfatet och duschen, vattnet kanske inte kommer lukta lika gott eller se lika bra ut. För att kunna använda vattnet från handfatet och duschen så skulle det behövas ett filter för att inte tops och annat skräp som kan ha kommit i ska förstöra. För att inte slösa mycket material på mängder av filter så kan man göra dem i hög kvalité som håller länge så att man själv kan göra rent det eller betala någon att göra det vilket skulle ge mer arbeten för folk.

Vattnet från handfatet oh duscharna går till en tank som finns i ditt system, i tanken filtreras vattnet som sedan går vidare till toaletten. Vattnet från toaletten går sedan vidare till en avloppsstation.

Transporter-Hur ska transporter ske?

Varje människa som äger en bil borde varje år redovisa hur mycket man har åkt bil under året. Om man har åkt för mycket i onödan så bör man få böter på ungefär 1000 kronor. För att varje människa som åker bil ska kunna redovisa detta så kan man bygga in någon slags mätare som visar hur mycket man har åkt på ett år. Bilen är gjord av återanvänd plåt. Pengarna som betalas in ska gå till driftkostnaden för tågen och för underhåll av bikuporna. Bilarna är hybrider mellan biogas och elbil då biogas inte fungerar vid minusgrader då de vegetabiliska oljorna fryser, istället används bilbatteriet under vinterhalvåret. Biogasen kommer från kommunens matavfall.

För att inte använda sin bil i onödan så kan man sätta upp en gräns på hur mycket man ska få köra. Denna gräns ska kunna ställas in på mätaren i bilen. T.ex. man bör inte ta bilen om man bara ska 3 kilometer bort, då kan man ta cykeln istället.

Sedan ska det finnas ett tåg och det ska vara gjort av återanvänd plåt från till exempel gamla bilar och plåttak. Tåget ska gå från Norrtälje till Stockholm då många pendlar dit.

Norrtälje skulle också kunna skaffa cyklar som man kan hyra för att  det är ett mycket mindre ansträngande och tidseffektivt sätt att ta sig runt inom en stad och skulle få mer att cykla till ett ställe än att beställa taxi eller åka bil dit.

Det ekonomiska perspektivet

Det skulle kosta 56 629 375 kr för att bygga alla de växthus för att tillgodose invånarna med hälften av sina behov.